Efter 30 års forskning inom nanoteknik har IBM-forskare lyckats utveckla datalagring som består av enbart 12 magnetiska atomer. Tidigare har det behövts en miljon atomer för att enbart lagra en etta eller nolla (bit). Detta stora framsteg kan leda till en helt ny typ av minnesenheter för mobiltelefoner, datorer och företagsservrar. Med framtida nanostrukturer ska företag och användare kunna lagra 100 gånger mer information på en minnesenhet än vad de kan göra i dag, detta tack vare en ovanlig typ av magnetism som kallas antiferromagnetism.
Ända sedan den moderna elektronikindustrin tog form har forskarna och utvecklarna lyckats ta fram kiselkretsar som stadigt blivit mindre och mer effektiva. Det har sedan lett till processorer och minnen som stadigt fått bättre prestanda.
Men man har också oroat sig för att man börjar närma sig gränsen för hur mycket det går att krympa innan det uppstår störningar som sätter stopp för den fortsatta utvecklingen.
På många håll arbetar man med olika lösningar på problemet och forskarna på it-företaget IBM tror sig nu ha en modell på gång när det gäller minnen. I stället för att hela tiden förminska har forskarna vänt på det hela. De har börjat med en enda atom för att sedan se hur många atomer som krävs för att få en minsta fungerande enhet.
Den grundläggande enhet en dator arbetar med kallas bit och kan vara antingen en etta eller en nolla. IBM:s forskare har nu visat att det krävs tolv atomer för att kunna lagra en bit data på ett pålitligt sätt i ett magnetiskt minne.
Forskarna har sedan använt ett speciellt sveptunnelmikroskop för att skapa grupper av tolv atomer som vid låga temperaturer klarar att lagra en bit data. Sedan har de packat grupperna betydligt tätare än vad som tidigare varit möjligt.
Resultatet har blivit att man då kan lagra hundra gånger mer information på samma utrymme som på de hårddiskar som används i våra persondatorer eller minnen som vi har i mobiler, kameror och andra elektroniska apparater.